Aktiviteter och organisationer för romer

Viktiga organisationer för romer:

Romska Riksorganisationen
är ett samlande organ för Romers verksamheter och intresseföreningar.

Trajosko Drom
är en förening för romer och romsk kvinnoförening som arbetar med rättighetsfrågor och social utveckling för den romska minoriteten.

Romska Ungdomsförbundet
har som mål är att stödja romska ungdomar att involvera sig och agera för de romska ungdomarnas situation. Ett nationellt romskt ungdomsråd har bildats för att tillvarata de romska ungdomarnas tankar och idéer, krav och mål.

Kulturcentrum i Stockholm, RKC
är ett ”romernas hus” som bidrar till att värna, synliggöra och tillgängliggöra romernas kultur och kulturarv. Verksamheten omfattar konst och kultur, historia och språk, utbildning, pedagogik och forskning med mera.

Romska Musiksällskapet
vill synliggöra den romska musiken och därmed bidra till ökad förståelse för romsk kultur i Sverige.

Romska kulturhistoriska föreningen
vill visa att svenska zigenare (romer) som har varit i Sverige i ungefär 100 år inte skiljer sig så mycket från den ”vanliga” befolkningen.

 

Vad ska man göra om man blir diskriminerad?

Hur vet jag om jag har blivit trakasserad eller kränkt på ett sätt som omfattar svensk lag? I svensk lag om finns 6 olika former av diskriminering, 4 av dessa kan beröra etnisk tillhörighet:

1. Direkt diskriminering

innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.

2. Indirekt diskriminering:

innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men används för att missgynna personer enligt ovan nämnda kriterier.

3. Trakasserier:

innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de nämnda kriterierna ovan.

4. instruktioner att diskriminera:

innebär order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i någon eller flera av punkterna ovan.

 

Vart vänder jag mig om jag blivit kränkt eller diskriminerad på en arbetsplats eller utbildning?

Om det sker på en arbetsplats eller i samband med arbete eller utbildning, skall vederbörande person i första hand prata med någon som du känner förtroende för. Det kan vara ett skyddsombud, ett fackligt ombud, en vän eller en kollega. Därefter bör en chef eller utbildningsledare kontaktas.

Både arbetsgivare och utbildningsanordnare är skyldighet att se till att trakasserier inte förekommer på arbetsplatsen eller på utbildningen. Om det gäller en arbetsplats men ingen chefsperson finns att vända sig till, eller om den personen är delaktig i brottet, bör man vända sig till ett fackligt ombud och/eller till diskrimineringsombudsmannen, DO. Man kan även anmäla händelsen till arbetsmiljöverket.

Gäller det en utbildning och inte arbetsplats kan man anmäla händelsen till utbildningsansvariga organisationen. För kommunala skolor kan man anmäla direkt till kommunens vård och omsorg.

 

Vart vänder jag mig om jag blivit kränkt eller diskriminerad utanför en arbetsplats eller utbildning?

Om kränkningen eller den diskriminerande handlingen gäller en händelse utanför arbetsplats eller utbildning, som i din vardag, kan man vända sig till polisen eller kontakta diskrimineringsombudsmannen för råd. Om det gäller en allvarlig händelse, oavsett var, bör man polisanmäla den. Det handlar trots allt om att någon har brutit mot svenska lag.

Organisationer man kan vända sig för att få stöd vid diskriminering:

• Diskriminering bör alltid anmälas till DO, diskrimineringsombudsmannen.
  Man kan även få råd och stöd av Romernas riksförbund
• Utsatta kvinnor kan få stöd och hjälp av exempelvis Kvinnojouren eller Riksorganisationen stoppa mäns våld mot kvinnor. Organisation finns för romska kvinnor:
  Riksförbundet Internationella romska och resande Kvinnocenter